En liten calvados fram på småtimmarna när jag sitter framför vad som förhoppningsvis ska bli en färdig uppsats nån gång är så himla fint. Utanför är det mörkt men i botten på mitt glas är det gyllenbrunt och luktar solig höstdag och goda äpplen. Att denna fantastiska spritdryck som jag upptäckte så sent som för två år sen också är fantastisk som cocktailbas gör inte det hela sämre. Min mor tycker att calvados smakar fotogen. Jag ska bjuda henne på en Frozen Apple nästa gång hon hälsar på, med en gnutta vodka, fin calvados, pressad citron och sockerlag. Sen kommer hon att ändra uppfattning, det är jag tämligen säker på. Nånting med mitt ordval inatt, lite stroppigt...beror nog både på calvadosen och det faktum att jag lyssnar på Händel. Oh Georg Friedrich, so much to answer for...