Recension: Saw VI

"If it's Halloween, it must be Saw." Så (suck) lyder reklamsloganen för en av 2000-talets största skräckfilmsserier och således har Lionsgate även i år producerat ett nytt kapitel i serien om den cancersjuke seriemördaren Jigsaw (Tobin Bell) som sätter sina offer i situationer där de får välja mellan att dö eller göra sig själva djävulskt illa men undslippa med livet i behåll. Att Jigsaw varit död sedan den tredje delen är ingenting som tycks bekymra filmmakarna, men kanske borde man nu försöka marknadsföra hans efterträdare istället för att förlita sig på minnessekvenser och kvarlämnade meddelanden.

Det som verkligen sänker den här filmen är nämligen inte bristen på nytänkande utan den fruktansvärt träige Costas Mandylor som Jigsaws karaktärslöse lärjunge. Det finns ingen anspänning i karaktären som mest känns som en elak hantlangare från nån gammal maffiafilm. Det som hela tiden gjort Saw-filmerna intressanta är upplägget med en totalt cerebral mördare, en som bara betraktar medan offren får döma sig själva medan han själv oundvikligt kommer närmre och närmre döden. Mandylors korrumperade polis Hoffman känns mest som en mordkåt psykopat utan tillstymmelse till intressant bakgrundshistoria, åtminstone inte som filmen väljer att utforska.

När det gäller den politiska dimensionen av filmen, något som det snackats mycket om i förhandshypen, inskränker den sig till att mördarens offer denna gång är giriga bankirer och försäkringsdirektörer som ställs till svars för sin brist på medkänsla. Detta känns aningen gimmickartat. Att skräckfilm speglar sin samtids rädslor är ingenting nytt, och att ta livet av kapitalister i lågkonjunkturens USA känns mest som en marknadsföringsploj.

Ingenting är heller nytt under solen när det kommer till den tekniska biten. det är fortfarande samma korniga och gråbruna bilder, hetsiga klippning och återanvändande av material från de förra filmerna för att föra storyn vidare, vilket inte lär locka särskilt många nya fans till serien. De nya fällorna är dock ibland ganska finurliga och konceptet som sådant håller den här gången också även om det börjar kännas ansträngt utan Tobin Bells trots allt ganska ödmjuka och sårbara moralism att hänga upp morden på. Tortyrskräck utan vare sig hjärna eller hjärta är inte direkt något att slänga ut en hundring på.

Saw VII ska tydligen filmas i 3D. Kanske kan den tekniska uppdateringen ge serien en nytändning, annars kommer den här serien nämligen snart att vara lika död som dess antagonist.

Betyg: 1,5