The Teenagers "Homecoming"

Jag har tjatat hål i huvudet på mina vänner om den här låten ända sen min vän Johan spelade den för mig och den är fortfarande lika briljant. Det är en sorts ironisk, snuskig uppdatering av den gamla Grease-dängan "Summer Nights", med en amerikansk stendum cheerleader och oskuld som blir tokkär i sin långväga europeiska styvkusin som råkar vara på besök, medan han naturligtvis, europé som han är, bara är glad att få knulla henne. Refrängen där de båda karaktärerna sjunger mot varandra signalerar ganska perfekt vad det hela handlar om:

Han: I fucked my American cunt/
Hon: I loved my English romance/
Han: It was dirty, a dream came true
just like I like it, she's got nice tits/
Hon: it was perfect, a dream came true
just like a song by Blink 182/

Det faktum att sångarens engelska har en nästan komiskt överdriven fransk brytning gör hennes kommentar om en "english romance" så mycket roligare. Lägg sen till att låten är en riktigt mysig danspopdänga som fastnar i huvudet som tuggumi och vi har ett vinnande koncept. Upptäck det du med!

Canabalt

Många bloggar har redan dreglat länge över Canabalt, själv upptäckte jag det genom Being Blogged, men jag vill ändå tipsa om det eftersom det i all sin enkelhet är ett fantastiskt litet plattformsspel med otrolig nerv och rytm, samt en atmosfär av allestädes hotande undergång. Det är den lilla människan mot det ofattbara hotet som ödelägger allting annat. Det är Cloverfield, The Mist och Världarnas krig möter Super Mario Bros. och det är grymt kul att spela, vilket man kan göra om man följer länken ovan. Snart i en iPhone nära dig.

Pandaland: nostalgitripp för indiekids

Vi har blivit ganska översvämmade av historier om indiespelrevolution och en svensk spelindustri i ropet det senaste året men en av de mest hypade studiorna, GRIN, gick nyss i konkurs och det var faktiskt ett bra tag sen det kom ett nytt Braid nu. Men bara för att vi slutar slå på stora revolutionstrumman och tuta i vår blågula föträfflighetsbasun betyder det inte att ingenting intressant händer. Efter flera års utveckling släpptes slutligen Pandaland tidigare i år, ett indiespel i mer än en bemärkelse. Grafikmässigt är det en Super Mario Bros.-klon vi har att göra med, om än med större sprites. Tyvärr är spelkontrollen inte lika gjuten som i Nintendos mästerverk, men Pandaland ska egentligen inte ses som ett försök att göra ett fantastiskt spel, utan som en subkulturell yttring som fullkomligen badar i nostalgi. I spelet spelar man som Amanda Panda, en indietjej från Södermalm som måste fightas mot all svennighet som invaderar hennes stadsdel. Hon måste spöa de silikonutrustade, solbrända brudarna på Nytorget, undvika att bli fotade av Bingo Remér på ölhaket Carmen och med alla medel få bort bratsen från Café String. Om Amanda blir skadad går hennes peppmätare ner och hon måste snabbt hitta folköl, cappucinos, blandband eller annat fint för att få upp peppen igen. Har hon riktig tur så dyker det upp ett par billiga kinaskor som gör henne både snabb och osårbar för ett tag.

Det hela är mycket kärleksfullt och har glimten i ögat, så dra på dig en gammal BD-tröja, måla en svart tår under ögonen och låtsas att kent inte släppt Vapen och ammunition och slukat all sin indiecred än. Nu är det inte längre bara USA:s kristna höger som släpper specialdesignade spel (googla Wisdom Trees Super Noah's Ark 3D och fundera på varför kyrkan inte tycks kunna locka dagens ungdom) utan mediet har utvecklats till att inbegripa såväl Pandalands begatellartade nostalgitripp som mer konstnärligt fascinerande spel som (också svenska) Blueberry Garden som vann ett fint indiespelpris för inte så länge sen.

Pandaland laddar du ner gratis på http://www.pandaland.nu och Blueberry Garden hittar du på http://eriksvedang.wordpress.com/blueberrygarden/. När det gäller Super Noah's Ark 3D så blir det nog svårare men det finns säkert på några obskyra emulatorsiter där ute. God jaktlycka!